Matematik; oändlighet?
Naturvetenskapliga linjen. Den där linjen som jag går och hade sån ångest över, ja just den. Som alla säkert redan vet så baseras de grundläggande naturvetenskapliga ämnen på matematik (Ja, om man bortser från biologi)
På fredag har vi matteprov, och det som är så himla fascinerande är att jag har i princip pluggat matte från klockan 1 idag till klockan 8 idag - 7 timmar. Istället för att tycka att jag har varit duktig och stannat kvar efter skolan, och direkt efter min sista, (matematik lektion) gått vidare till ett studierum och satt mig där med matteboken, och sen även stannat kvar längre för att gå på läxhjälpen. Ja, istället för det så sitter jag här med skuldkänslor. De eviga skuldkänslorna. För att jag nu inte sitter med min bok uppslagen och räknar.
Innan matteprov, fysikprov och kemiprov, som i princip bara består utav matematik, men i synnerhet matteproven, så kan man aldrig plugga för mycket. För det tar aldrig slut! Du kan räkna dygnet runt, men du har alltid fler uppgifter att lösa och klura på. Och det är det som fuckar upp min hjärna! På riktigt, jag kan inte säga att jag har pluggat mycket matematik idag, inte utav den oändliga matematiska världen som finns.
Det tar aldirg slut, och du kan aldrig känna att yes, nu slår jag igen boken för jag har räknat tillräckligt med matte inför provet. No, utan det är alltid panik och räkneångest som gäller inför proven, och det suger. Och jag tror allt matteräknande idag + ett avsnitt utav six feet under som var extra jobbigt att titta på idag, det var ett av de där djupa, sorgliga, och som en begravningsbyra det handlar om, så kommer man aldrig ifrån döden, har helt enkelt skruvat in i min hjärna, blandat ihop sig med min trötthet och gjort mig extra sentimental.
Så nu ska jag gå ut och ta en cigg och ringa min kära vän Benjamin, som jag inte pratat med på år och dar.
På fredag har vi matteprov, och det som är så himla fascinerande är att jag har i princip pluggat matte från klockan 1 idag till klockan 8 idag - 7 timmar. Istället för att tycka att jag har varit duktig och stannat kvar efter skolan, och direkt efter min sista, (matematik lektion) gått vidare till ett studierum och satt mig där med matteboken, och sen även stannat kvar längre för att gå på läxhjälpen. Ja, istället för det så sitter jag här med skuldkänslor. De eviga skuldkänslorna. För att jag nu inte sitter med min bok uppslagen och räknar.
Innan matteprov, fysikprov och kemiprov, som i princip bara består utav matematik, men i synnerhet matteproven, så kan man aldrig plugga för mycket. För det tar aldrig slut! Du kan räkna dygnet runt, men du har alltid fler uppgifter att lösa och klura på. Och det är det som fuckar upp min hjärna! På riktigt, jag kan inte säga att jag har pluggat mycket matematik idag, inte utav den oändliga matematiska världen som finns.
Det tar aldirg slut, och du kan aldrig känna att yes, nu slår jag igen boken för jag har räknat tillräckligt med matte inför provet. No, utan det är alltid panik och räkneångest som gäller inför proven, och det suger. Och jag tror allt matteräknande idag + ett avsnitt utav six feet under som var extra jobbigt att titta på idag, det var ett av de där djupa, sorgliga, och som en begravningsbyra det handlar om, så kommer man aldrig ifrån döden, har helt enkelt skruvat in i min hjärna, blandat ihop sig med min trötthet och gjort mig extra sentimental.
Så nu ska jag gå ut och ta en cigg och ringa min kära vän Benjamin, som jag inte pratat med på år och dar.
Kommentarer
Trackback